Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Lista över Kolväten

Lista över kolväten

Lista över kolväten __NOTOC__

Alkaner


- Metan
- Etan
- Propan
-
- Butan
-
- Pentan
-
- Hexan
-
- Heptan
- Oktan
- Nonan
- Dekan stjärna (
- ) betyder att smältpunkt och kokpunkt uppges

Alkener


- Eten
- Propen
- Buten
- Penten
- Hexen
- Hepten
- Okten
- Nonen
- Deken

Diener


- Propadien
- Butadien
- Pentadien
- Hexadien

Alkyner


- Etyn
- Propyn
- Butyn
- Pentyn
- Hexyn

Aromater


- Bensen
- Naftalen
- Toluen
- Xylen

Övriga


- Cyklopentadien

Se även


- IUPAC - International Union of Pure and Applied Chemistry
- Namngivning enligt IUPAC kategori:Kolväten kategori:Kemi K

Alkan

Inom kemin är en alkan ett mättat kolväte, det vill säga ett kolväte utan dubbelbindningar eller trippelbindningar mellan kolatomerna, vilka är placerade som i en (förgrenad) kedja. Den generella summaformeln är CnH2n+2. Alkanerna är relativt reaktionsobenägna - förutom vid oxidation. Mildare oxidation med syrehaltiga ämnen ger upphov till alkoholer, ketoner, aldehyder eller karboxylsyror, fullständigare oxidation (förbränning) ger (kolmonoxid), koldioxid och vatten. Alkaner utgör huvudbeståndsdelarna i bensin. Kategori:Kolväten Kategori:Alkaner ja:アルカン

Etan

Kolväte: Alkan :
Metan - Etan - Propan
bild:etan.png
Allmänt
Summaformel C2H6
Molekylmassa 30 u
Trivialnamn -
Aggregationstillstånd gas
Löslighet i vatten -
Densitet 548 kg/m3
Utseende färglös
Bild:etan-utseende.png
Atomavstånd C-C - nm
Atomavstånd C-H - nm
Molvolym - ×10-3 m3/mol
Kokpunkt - 185.55K
Smältpunkt - 90.15 K
Ångbildningsvärme - kJ/mol
Smältvärme - kJ/mol
Ångtryck - Pa at 23 K
Förbränningsvärme - kJ per mol (- kJ per kg)
Absorbtionslinjer
IR - spektrum -nm
-nm
-nm
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Etan, kolväte med formeln C2H6. Det finns endast en isomer av etan. H H | | H - C - C - H | | H H ---- kategori:Alkaner ja:エタン

Butan

Butan är inom kemin ett kolväte och en alkan. Den finns i två olika former (isomerer) som båda har summaformeln C4H10: 1) Butan H | H - C - H | H - C - H | H - C - H | H - C - H | H 2) 2-metylpropan eller isobutan H H H H C - C - C H H | H H C H H Butan ingår i gasol. kategori:Alkaner ja:ブタン ko:부탄 (물질)

Hexan

Hexan ett mättat, acykliskt kolväten med summaformeln C6H14, med 5 olika isomerer. De är allesammans vätskor vid rumstemperatur och de fysikaliska egenskaperna (smältpunkt, kokpunkt, specifikt värme o.dyl.) är tämligen lika. Förekommer till viss del i bensin.

Hexan

Även normalhexan eller n-hexan. CH3-CH2-CH2-CH2-CH2-CH3 Används bland annat som lösningsmedel inom organisk kemi.

2-metylpentan

CH3-CH2-CH2-CH-CH2 | CH3

3-metylpentan

CH3-CH2-CH-CH2-CH3 | CH3

2,2-dimetylbutan

CH3 | CH3-CH2-C-CH3 | CH3

2,3-dimetylbutan

CH3 | CH3-CH-CH-CH3 | CH3 kategori:Alkaner ja:ヘキサン

Oktan

Oktan, ett mättat kolväte med 8 kolatomer. Mer generellt är oktan en benämning på en, eller en blanding av flera, av de 18 alkanisomerer med summaformel C8H18.

Se även


- Oktantal Kategori:Alkaner ja:オクタン

Nonan

---- Nonan (n-nonan, 2,2,5-trimetylhexan) är en alkan. Summaformeln är C9H20. Det finns 35 teoretiska isomerer av nonan.

Egenskaper

Nonan är färglöst och lätt brännbart. Nonan smälter vid -52 °C och kokar vid 151 °C. I vatten är nonan olösligt. I organiska lösningsmedel löser det sig dock bra. Flampunkten ligger vid 31 °C och nonan självantänder vid 205 °C.

Användande

Nonan är en beståndsdel i drivmedel.

Förekomst

Nonan utvinns huvudsakligen ur petroleum. Dock förekommer nonan även naturligt i små mängder i vissa växter, till exempel lime och bergnepeta. Kategori:Alkaner ja:ノナン

Stjärna

En stjärna är ett mycket stort gasklot, mestadels bestående av väte. Stjärnans gravitation är så stark att vätet pressas ihop tillräckligt för att fusion ska kunna ske, vilket är den process som framställer energi i stjärnan. Energimängderna som frigörs hettar upp hela stjärnan så att den lyser. I en stjärnas inre råder så extrema förhållanden att lätta grundämnen, som väte och helium, fusionerar till tyngre. Denna process startar när temperaturen i kärnan nått ca 8 miljoner kelvin. Alla atomer i universum, från helium till järn, har en gång uppstått på det viset i stjärnornas inre. Tyngre atomer uppstår på annat sätt, i supernovor. Ur fusionsprocessen kommer energi framförallt ut som fotoner, gammastrålning, men också som termisk rörelse för alla inblandade kärnor. Fusionen i stjärnorna fortsätter så länge det blir energi över efter sammanslagningen, och det tryck utåt som den frigjorda energin åstadkommer kan hålla gravitationens tryck inåt i jämvikt. När för lite väte återstår i stjärnans centrala delar så kommer gravitationen att komprimera stjärnan. Det högre tryck, och högre temperaturer som då uppstår, kan få igång en ny omgång reaktioner där helium reagerar till tyngre ämnen, varvid ett nytt jämviktstillstånd uppstår. Så småningom är heliumkoncentrationen även den för låg, varvid stjärnan komprimeras än mer och nya reaktioner tar fart. Kedjan kan ta slut på två sätt: antingen är stjärnan för liten för att initiera någon av de senare reaktionerna, eller också (om stjärnan är mycket tung från början), så innehåller centrum alltför mycket järn. En stjärna kommer under större delen av sitt liv förbränna väte. Under denna tid säges den tillhöra huvudserien. (Se även Hertzsprung-Russells diagram.) Vad som händer då vätet tagit slut beror på hur stor massa stjärnan har. Om den är mycket liten så tror man att den kommer att dra ihop sig till en röd dvärg, utan ytterligare reaktioner. Orsaken till att man inte vet, är att sådana här små stjärnor har mycket lång livslängd; universum är inte tillräckligt gammalt än för att någon sådan stjärna ska ha gjort slut på sitt väte - en sådan stjärna kan ha en livslängd på 10-100 miljarder år. Om stjärnan är lite större, ungefär som solen, så kommer följande ske: Då vätet tagit slut och heliumprocessen tagit fart, kommer den nyligen frigjorda energin att "trycka ut" stjärnans yttre delar. Stjärnan har blivit en röd jätte. Beroende på massan hos stjärnan, så kommer processen kontraktion - nya reaktioner - bränslet slut - kontraktion upprepas ett antal gånger i allt snabbare takt, och varje gång skickas mer material ut. När slutligen inga ytterligare reaktioner kan ske, kommer stjärnan krympa vidare till en vit dvärg, medan materialet den skickade ut i rymden, en s.k. planetär nebulosa, blandas upp med det omgivande interstellära stoftet. Om nu den vita dvärgen är alltför stor, med ungefär 1,4 gånger så stor massa som solen, så uppstår en supernova av typ I varvid den blir av med tillräckligt mycket material för att kunna stbiliseras som en vit dvärg, vilken slutligen svalnar till först en brun dvärg och slutligen till en svart dvärg. Denna typ av stjärnor lever ungefär 1-10 miljarder år. När en mycket massiv stjärna (5 gånger så tung som solen eller mer, livslängd ungefär 100 miljoner år eller mindre) slutligen kollapsar, frigörs så mycket energi som tidigare varit bunden i gravitationen, att stora mängder material kommer slungas ut i en supernovaexplosion (av typ II). Detta är en mycket häftig reaktion som är över på bråkdelar av en sekund! Precis hur det går till är ännu inte klarlagt. Resterna efter explosionen kan sluta som en neutronstjärna eller svart hål. Astronomer uppskattar att det finns 7·1022 stjärnor i det universum vi känner till.

Typer av stjärnor


- Brun dvärg
- Röd dvärg
- Svart dvärg
- Vit dvärg
- Wolf-Rayet-stjärna
- Röd jätte

Se även


- Astronomi
- Nova
- Pulsar
- Solen
- Dubbelstjärna

Externa länkar


- [http://curious.astro.cornell.edu/stars.php Cornell - Curious About Astronomy? - Stars]
- [http://hubblesite.org/newscenter/archive/category/star/ Hubblesite - Star]
- [http://directory.google.com/Top/Science/Astronomy/Stars/ Google: Stars]
- [http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/2983298.stm BBC News - Strange star puzzles astronomers] Kategori:Astronomi ja:恒星 ko:항성 ms:Bintang simple:Star th:ดาวฤกษ์

Kokpunkt

Kokpunkten för ett ämne är den temperatur vid vilken ämnet byter tillstånd från flytande form till gasform. En vätska kan även genom avdunstning övergå till gasform vid temperaturer under kokpunkten. Avdunstning kan emellertid endast ske vid vätskans yta. Kokning sker i hela vätskevolymen, vilket medför att vid kokpunkten kan molekyler var som helst i vätskan avdunsta. Detta är orsaken till gasbubblor i kokande vätska. Kokpunkten beror på omgivande lufttryck. Därför anges kokpunkten vanligen vid lufttrycket vid havsytan. På högre höjder, där lufttrycket är lägre, är även kokpunkten lägre. På atomnivå är kokpunkten det tillstånd när vätskemolekyler har tillräckligt med värmeenergi för att övervinna olika bindningar mellan molekylerna. Därför är kokpunkten även ett mått på dessa bindningars styrka. Vattnets kokpunkt är 100oC vid normalt lufttryck.

Se även


- Ångtryck ja:沸点 ko:끓는점 th:จุดเดือด

Alken

Alken en typ av kolväte som är enkelomättad det vill säga ett kolväte med en dubbelbindning och utan trippelbindningar mellan kolatomerna; vilka är placerade som i en (förgrenad) kedja. Den generella summaformeln är CnH2n. Alkenerna är mer reaktiva än alkanerna. Kan exempelvis påvisas med en vattenlösning av brom - alkener reagerar med brom och tar därmed bort den karakteristiska bruna färgen hos bromvattnet. Dock är reaktionen inte specifik, liknande reaktioner sker med t.ex. diener och alkyner. De enklaste alkenerna är eten (C2H4) och propen (C3H6). Jämför alkaner och alkyner. Kategori:Kolväten Kategori:Alkener ja:アルケン

Propen

Propen, propylen, kolväte med formeln C3H6. Propen innehåller en dubbelbindning och är alltså en alken. Kategori:Alkener Kategori:Organisk kemi ja:プロピレン

Deken

Agathe (Aagje) Deken, nederländsk författare, född 1741, död 1804. Ifrån 1777 och till sin död arbetade hon för det mesta gemensamt med Elisabeth Bekker samt lämnade, efter tilldragelserna år 1787, tillsammans med henne sitt fädernesland. Agathe Deken skrev dessutom religiösa sånger, vilka andas en mild och allvarlig fromhet. Även Liederen voor den boerenstand (1804) och Iets voor ouderen en kinderen (1805) skattas mycket högt. Deken, Agathe Deken, Agathe

Dien

Inom kemin är en dien ett omättat kolväte som består av en (grenad) kedja kolatomer som innehåller två dubbelbindningar. Den generella summaformeln är CnH2n-2. Kategori:Kolväten

Propadien

Man skulle kunna kalla det kemiska ämnet propadien, C3H4, för den enklaste tänkbara dienen. Dock så brukar kolväten med två dubbelbindningar alldeles intill varandra kallas för allener, som i detta fallet propylallen. Orsaken till at de åtskiljs är att allenerna är märkbart mycket mer reaktiva än alla andra diener. Kategori:Diener

Etyn

Kolväte: Alkyn :
Etyn - Propyn
Bild:Etyn.png
Allmänt
Summaformel C2H2
Molekylmassa 26,0 u
Trivialnamn acetylen
Aggregationstillstånd gas
Löslighet i vatten -
Densitet kg/m3
Utseende färglös
Bild:Etyn-utseende.png
Atomavstånd C-H - nm
Atomavstånd C-C - nm
Molvolym - ×10-3 m3/mol
Kokpunkt - K
Smältpunkt - K
Ångbildningsvärme - kJ/mol
Smältvärme - kJ/mol
Ångtryck - Pa at 23 K
Förbränningsvärme - kJ per mol (- kJ per kg)
Absorbtionslinjer
IR - spektrum -nm
-nm
-nm
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Etyn eller acetylen är den enklaste av alkynerna. Strukturformeln är HC≡CH, summaformeln C2H2. En vattenlösning av etyn är svagt sur. Används vid svetsning på grund av den höga förbränningstemperaturen (speciellt om den brinner i ren syrgas).

Se även


- Lista över kolväten kategori:Alkyner Kategori:Gaser ja:アセチレン

Propyn

Propyn är en alkyn. Dess strukturformel är CH3-C≡CH. Kategori:Alkyner

Aromat

Aromater eller Aromatiska kolväten är en grupp kolväten som bygger på ämnet bensen. Gemensamt är att flertalet har en markerad "aromatisk" lukt.

Se även


- Lista över kolväten
- Bensen
- Naftalen
- Toluen
- Xylen Kategori:Kolväten

Naftalen

Naftalen C10H8 är en aromatisk kolväteförening som till sin struktur består av två bensenringar som är ihopkopplade. H H C C / \ / \ H C C C H | | | H C C C H \ / \ / C C H H Används som lösningsmedel (nafta). Naftalen är mycket giftig för vattenorganismer och kan orsaka långvarig skada på vattenliv. Kategori:Aromater ja:ナフタレン

Xylen

Xylen, dimetylbensen, kolväte som har stora kemiska likheter med toluen. Toluen kallades tidigare xylol. Tre olika isomerer av xylen finns, nämligen ortoxylen, metaxylen och paraxylen. Xylen ingår bland annat i vissa lösningsmedel. Xylen är, som namnet dimetylbensen antyder, besläktat med bensen; xylenmolekylen består av en bensenring där två väteatomer är utbytta mot metylgrupper. Summaformeln är C8H10. Kategori:Aromater ja:キシレン

Sette Meraviglie del Mondo

Nel 200 AC Filone di Bisanzio propose una lista dei più famosi monumenti del tempo, che divennero noti come la sette meraviglie del mondo. Si tratta di strutture architettoniche, sculture ed edifici che i Greci ed i Romani ritennero essere le più belle e straordinarie opere dell'intera umanità. Sono tutte situate in quello che allora era il mondo conosciuto: Egitto, Grecia, Mesopotamia, Turchia. Tutte costruite più di 2000 anni fa, furono contemporaneamente visibili solo nel periodo fra il 250 AC ed il 226 AC; successivamente andarono ad una ad una distrutte per cause diverse; solo l'imponente e misteriosa Piramide di Cheope sopravvive ancora oggi. Vengono anche chiamate le sette meraviglie classiche oppure le sette meraviglie antiche per distinguerle dalle sette meraviglie moderne proposte in tempi più recenti. Spesso si attribuisce ad un'opera architettonica l'appellativo di ottava meraviglia del mondo, per evidenziare che essa è talmente bella da potersi considerare alla pari con le preesistenti sette meraviglie. Qualcuno, con una notevole dose di campanilismo, annovera il proprio monumento direttamente tra le sette meraviglie, senza specificare quale delle sette dovrebbe sostituire.

Le sette meraviglie antiche


- I Giardini pensili di Babilonia
- Il Colosso di Rodi
- Il Mausoleo di Alicarnasso
- Il Tempio di Artemide ad Efeso
- Il Faro di Alessandria in Egitto
- La statua di Zeus ad Olimpia
- La Piramide di Cheope a Giza Meraviglie del mondo Meraviglie del mondo ja:世界の七不思議 ko:세계의 7대 기적 th:เจ็ดสิ่งมหัศจรรย์ของโลก

Doda i Virgin finanse godwka prace magisterskie Venezia alberghi










































:: RELATED NEWS ::
Unreal Engine
Unreal Engine to jeden z najstarszych i aktualnie (2005) najbardziej zaawansowany silnik graficzny, wykorzystywany do gier komputerowych. Wersja 1.0 została stworzona w roku 1997 przez Epic Games a swój "chrzest" przebyła w niezwykle popularnej pierwszej części gry z serii Unreal.

Gry używające Unreal E

Cybersquatting
Cybersquatting - praktyka rejestrowania domen internetowych znanych marek i odsprzedawania ich po zawyżonej cenie osobom (np. znanym artystom) lub firmom, które miałyby do nich prawo na mocy prawa o znaku handlowym; cybersquatter to "dziki lokator internetowy". Cybersquatterzy stosując często metodę wykupywania rozmaitych wariantów domen, np. obok domeny zakończonej na .com wykupują domeny zakończone na .net lub .org, korzystając z faktu, że wiele firm wolałoby zabezpieczyć dla siebie szereg dwudziestoleciu międzywojennym Teatr Wielki). Jest to nie tylko dzieło sztuki architektonicznej, ale także rzeźby i malarstwa. Reprezentuje eklektyzm w sztuce.
eklektyzm
ekl
Lechia Gdańsk
Lechia Gdańsk - zespół piłki nożnej mężczyzn (obecnie II liga)
- Rok założenia: 1945
- Barwy klubowe: biało-zielone
- Adres: ul. Traugutta 29, 80-221 Gdańsk-Wrzeszcz
- Stadion: MOSIR, Gdańsk ul. Traugutta 29
- Tel./fax: +48 (58) 345 68 71
- E-Mail: biuro@lechia.pl

His

Google Inc.
Google Inc. - amerykańska firma z branży internetowej. Jej flagowym produktem jest wyszukiwarka Google. Spółka publiczna notowana na amerykańskiej giełdzie NASDAQ (GOOG). Misją firmy Google Inc. jest skatalogowanie światowych zasobów informacji i uczynienie ich dostępnymi i użytecznymi. Została za
Zygmunt Gorgolewski
Zygmunt Gorgolewski, (ur. 1845 r. w Solcu koło Bydgoszczy - zm. 6 lipca 1903 r. we Lwowie), uznawany jest za jednego z najlepszych architektów polskich swojej epoki. Gimnazjum ukończył w Poznaniu. W latach 1
All Rights Reserved 2005 wikimiki.org